ELLINOR?

det där behovet av att vara intressant och annorlunda åt en dag upp hela mig.
jag ville det så gärna att jag istället blev helt fruktansvärt tråkig,dyster,normal och snarare motsatsen till intressant.
det är korkat att känna att man vill vara bättre och snyggare än man redan är.
för det går inte. man kan visserligen lura sig själv och andra med en massa klet i ansiktet och en massa kliande lushår över hela huvudet. så kan man ljuga för sig själv och andra att man tycker synd om barnen i afrika, att man inte anser att turkar alltid luktar svett och att man städar flera hundra gånger i veckan.
men det är också korkat.

jag är bäst och snyggast, i min gula bubbla där ingen annan får plats, och då kan såklart ingen vara snyggare eller bättre. för ingen kan ju komma in dit.
jag gillar verkligen den. min runda gummibubbla.
den är skottsäker,hur mycket folk än försöker skjuta sönder den så går det inte.
ibland går jag ut ur min bubbla, då känner jag mig naken och iakttagen.
jag tycker inte om det.
utanför den kan folk skratta åt mig, dom kan peta på mig, dom kan slita ut mitt hjärta och bajsa på det om dom så vill.
så oftast stannar jag kvar där.
men samtidigt som den är så bra att ha och samtidigt som den skyddar mig från allt ont så funkar det inte alltid att vara där. det är svårt att ha kontakt med mänskligheten därifrån och det är svårt att se sanningen.
det är svårt att förstå.

så inte ens min gula fina bubbla kan skydda mig för evigt och den kan inte få mig att vara någon jag inte är.
jag kommer alltid att vara en jävla dönicke. en helt fruktansvärt tråkig,dyster,normal och snarare motsatsen till intressant människa för VISSA.
och för andra kommer jag att vara intressant och annorlunda.
om jag tänker hålla på att försöka vara något speciellt kommer jag bara att se ut som en korkad elefant i människokropp.