ELLINOR?

om det fanns en medicin som gjorde så att jag tänkte som alla andra hade jag överdoserat den rejält och blivit ÖVER-normal.
tyvärr så finns det ingen sån och tyvärr så kommer jag alltid att vara ellinor hanna amalia bohm, även om jag så byter hela mitt namn och opererar om hela mig och flyttar till pakistan.
det är så världen är gjord.
enda sättet att förändra allt på är om någon skulle banka minnet ur min skalle.
vilket aldrig skulle hända.

jag vill inte vara superkonstig, men om jag inte är det är jag bara som alla andra.
att vara som alla andra är tråkigt och värdelöst.
fast att vara superkonstig och ensam är väl å andra sidan också ganska så värdelöst.
hur gör man för att vara glad åt saker?
ingenting duger åt mig, jag vill inte vara bra, jag vill vara bäst.
om någon är lika bäst som jag kan den någon få ta över rollen som bäst ensam.
jag vill inte dela min bästhet med någon, vad ska det vara bra för.
då är jag hellre sämst.