MINA BRÖST

smälter bort.
MINA BRÖST SMÄLTER BORT.

anyways. jag älskar att vandra i morgondimman bland lövlösa björkar.
luften luktar och smakar gott. (förutom när soplukten tar över)
det är skönt. jag känner mig som en pensionär när jag säger sånt.
MEN DET ÄR SKÖNT, att gå. om morgonen när ingen normal kotte är vaken.
när det känns som att den riktiga världen är avstängd för en liten stund och jag får vandra omkring i dimman i lugn och ro.



jag kan inte låta bli att vara fäst vid honom.
det är så konstigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0