ARE WE HUMAN?



jag borde nog börja umgås med barn, jag hade nog passat bättre med dom.
alltså barn och vuxna är så mycket klokare och roligare än mellanmänniskor.
jag är en mellanmänniska, jag är inte barn men inte heller helt vuxen.
ett litet mellanting, ett hopplöst sådant.
man blir hopplös när man får bröst och finnar, man blir ledsen och arg och upprorisk.
man måste vara extrem, men man måste passa in.
så måste man snacka jättemycke bajs om alla hela tiden.
så måste man hitta en klädstil och en musiksmak, så måste man tänka på vilka man visar sig med.
mellanmänniskor är egentligen inga människor, mer varelser.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0