ELLINOR?

KOKO.

mina tvångshandlingar är störande.
faktiskt, även om folk oftast skrattar åt dom när jag berättar om dom.

det är frustrerande att exakt hela tiden rita av allt runt omkring mig inne i mitt huvud, ibland får jag för mig att jag måste rita av hela rummet jag är i, med alla stolar och tavlor och så.
för annars finns det rummet inte egentligen, inte förrän jag ritat av det klart.
ibland kan jag snabbspola mina avmålningar, då behöver jag bara slänga lite färg här och där så fastnar det som det ska.
därför älskar jag att skriva, för när jag gör det är fingrarna upptagna med det och kan inte samtidigt rita av något.

det är också otroligt jobbigt att vistas i ett rum som endast består av fulingar, eftersom jag måste andas in på dom fina och ut på dom fula. min andning får aldrig sköta sig själv, det är jag som hela tiden håller på och stoppar den och andas in extra mycke luft ibland. det är inte konstigt alls att jag har svårt att andas ibland.

MITT HUVUD EXPLODERAR snart, alla cirklar som måste bli så perfekta hela tiden. vilket dom ändå aldrig blir, alltid ovala eller buckliga. det irriterande är ju att jag inte ens kan veta om dom är bra eller inte, eftersom jag inte kan SE dom.
 
ja HEJdå.